Modul 13
Det du säger i affekt kan aldrig bli osagt.
Det du säger i affekt kan aldrig bli osagt.
När du själv är stressad händer något i kroppen. Tempot ökar. Rösten skär. Blicken smalnar. Du fräser och spottar – klorna ute.
Det är katten i dig.
Du säger något snabbt, hårt, för mycket. Det känns rätt i stunden, för reptilen vill försvara sig. Men sedan kommer det där du känner igen:
ångesten, skammen, förlåtelsen.
Du tänker: “Varför sa jag så? Det var inte så jag menade.” Men det du säger i affekt kan aldrig bli osagt.
Det är därför katten i dig är så viktig att se. För när du ser den – innan den hoppar – då kan du välja något annat.
Räkna till tio. Andas ut. Låt kroppen hinna ikapp hjärnan.
Det lilla du gör innan du fräser avgör hur relationen mår efteråt.
Stress på jobbet gör något med oss. Du hör det i tonen. Du ser det i tempot. Du känner det i luften.
Det är lätt att fräsa ifrån när du är pressad: “Jag hinner inte!” “Kan du ta det sen?” “Varför gör du så?”
Men det du säger i stress landar hårdare än du tror.
Det är katten i dig som hoppar – och den skrämmer ofta mer än du menar.
Det är därför du behöver det lilla verktyget: Räkna till tio innan du svarar.
Det är inte för att vara snäll. Det är för att vara klok.
För när du tar de där tio sekunderna händer något: kroppen lugnar sig, reptilen släpper taget, och du svarar som den du vill vara – inte som den du är i stress.
Nästa gång du känner att du vill fräsa ifrån – gör detta:
Vad händer när du svarar efter tio sekunder istället för en?
Repetera kursen då och då. Det du tränar på stannar kvar.
Prata om det du lärt dig med någon du litar på. När du sätter ord på det du ser, blir du ännu skarpare.
Testa att använda kursens innehåll i vardagen – i små situationer, i möten, i familjen, på jobbet. Det är där kunskapen blir till ett sätt att leva.